Pilot

Helmut Müller, projektledare åt Gas Europa, satt vid sin hemterminal och gick igenom morgonens post. Han skulle snart åka till jobbet, men först behövde han hitta något ätligt i lägenheten, vilket förmodligen inte skulle bli lätt. Plötsligt känner han en liten vibration i sin vänsterarm. Müller avskyr egentligen cybertech, men för att slippa att göra bort sig genom att störa andra med ringsignaler kände han sig tvungen att operera in en vibrator i armen. Som tur var är den inte kopplad till hans nervsystem utan det är hans egna nerver som känner av vibrationen. Annars hade han förmodligen totalvägrat. Müller skyndade bort till väggtelefonen. Det var hans avdelningschef. Företaget behövde honom i Qatar till en affärsuppgörelse och det nu. Gas Europas representant hade blivit akut sjuk.
Fan också! Helmut som hade hoppats på en lugn dag på kontoret. Men det fanns ingen tid att förspilla. Han bestämde sig för att kolla upp flygtider direkt. Det kanske fanns något som passade bra. Efter en snabb koll så konstaterade han att det gick ett plan om två timmar och ett om sju. Helmut svor illa för andra gången den morgonen. Tar han det om sju timmar så missar han troligen hela mötet och planet om två timmar från nu hinner han inte med. Eller vänta, om han åker förstaklass kanske han hinner. Det är ju trots allt företaget som står för biljetten och missar han mötet så riskerar kontrakt värda betydligt mer än en simpel biljett, om än i första klass, gå till spillo. Helmut kände sedan länge till procedurerna. Det enda som behövdes var numret på hans företagskort, samt givetvis ett snabbt identifikationstest.
Tjugo minuter senare står Helmut Müller utan för sin port, iförd kostym och bärandes på en svart portfölj. Det hade bara funnits tid att plocka ned det viktigaste. Skulle han behöva mer kläder så får det införskaffas på plats. Någon frukost hade han fortfarande inte hunnit med. Framför honom landar, precis enligt beställning, en svartmålad vektorlimousine. Helmut hoppar lätt in i limousinens baksäte. Bredvid honom sitter en propert klädd kvinna i trettioårsåldern. Limousinen lyfter snabbt och beger sig mot flygplatsen. Kvinnan presenterar sig som Heidi Schröder och förklarar detaljerna kring hans resa. Via en liten terminal i ryggstödet framför henne så checkar hon in Helmut och förklarar att det enda han behöver göra på flygplatsen, förutom att gå ombord på flygplanet, är att passera en enkel säkerhetskontroll.
Heidi öppnar en flaska champagne och innan Helmut har hunnit reflektera över tanken får han även ett par snittar. Helmut som vid det här laget börjar bli ovän med sin mage tackar mer än gärna ja. Det finns inget bättre än att starta dagen med ett glas champagne. Till slut erbjuder hon sig att svara på eventuella frågor, men Helmut är en van resenär och färden till flygplatsen förflyter under tystnad.
Väl framme vid flygplatsen börjar vektorlimousinen hovra. Heidi förklarar lite generat att limousinen väntar på landningstillstånd. Helmut tittar på klockan, en timme kvar tills flyget lyfter, och muttrar. Tänk, inte ens när man åker förstaklass så ska man slippa att vänta.
Tio minuter senare kliver Helmut ut ur vektorlimousinen, som precis har landat på taket till InterWorlds terminal. Han går med raska steg i riktning mot entrén. Strax innanför dörrarna scannas han och blir därefter insläppt i avgångshallen. Till vänster om honom väller det fram folk från en underdimensionerad rulltrappa. Det är från det hållet, och då som businessklassresenär, han är van att anlända till den övre avgångshallen på Berlins Tempelhof-flygplats. Då har han redan trängts med alla förvirrade familjer och oförskämda ungdomar i incheckningshallen. Men pöbeln brukar tursamt fortsätta till den separata avgångshallen för alla som åker ekonomiklass en våning inunder honom. Idag slapp han dem helt och hållet. Nu gäller det bara att hitta något att äta lite snabbt. Även om snittarna och champagnen var mer än delikat så är det långt ifrån att kunna mätta en man som Helmut Müller. Efter en snabb orientering, ett par säkerhetsvakter på jakt efter en skandinavisk terrorist under kodnamnet �Sven�, två förvirrade japaner och en lösspringande polishund så upptäcker han äntligen någon form av kafeteria och sätter av med raska steg för att hinna före ett företagssällskap som också tycks ha gjort samma upptäckt.
Femton minuter och en rejäl syntetbaguette senare, visar han upp boardingkortet han fick av Heidi för en servitör och slipper därmed betala. Han reser sig och börjar sakta gå mot gaten. Hans förstaklassbiljett ger honom förtur att gå ombord och han går direkt ut genom tunneln, som idag sluttar brant nedåt i och med att flygplanet endast har en våning. Å andra sidan är det ju faktiskt ett överljudsplan med enbart business- och förstaklass. Ombord möts han av en uppklädd herre som raskt men elegant visar honom till hans plats, något som snarare liknar ett mindre rum än en flygstol. Han sätter sig ned och nästan genast blir han serverad dagens andra glas champagne. Det är inte så dumt att flyga förstaklass ändå. Helmut lättar på slipsknuten, lutar sig tillbaka och somnar...

FLYGPLATSENS ROLL
Flygplatsen är och kommer alltid att vara händelsernas centrum. Den är det självklara navet för all flygtrafik och utan flygplatser skulle flygfarkosterna varken kunna starta eller landa.
Men flygplatsen har också andra egenskaper. Det är en spännande plats att vistas på och framförallt ett givet inslag i varje rollspelsäventyr. Här sker dagligen intriger som om de kom ut skulle kunna skjuta världsbörsen i sank flera gånger om. Flygplatsen är skandalernas drivhus med skumma affärer, smuggling och terror.
En flygplats kring 2060 är egentligen ett samhälle i samhället med allt som kan tänkas behövas, inte bara för själva flygningen, utan för det mesta i form av komfort, service och industri som behövs och måste finnas där människor träffas, kulturer kolliderar och där aldrig tidigare skådad teknik prövas.
TYPER AV FLYGPLATSER
Det första som bör sägas är att det idag finns många olika typer av flygplatser. Vad som skiljer dem åt är framförallt storleken, men även användningsområde, serviceutbud, närhet till staden, samt hur hårt trafikerade de är.

CIVILA FLYGPLATSER
De civila flygplatserna finns i flera utföranden. Rena passagerarterminaler är väldigt vanliga och det kan i större städer finnas upp till tiotalet terminalstationer med var sin speciella funktion och användning. Somliga används exempelvis till mellanlandning, medan andra fungerar som transithallar inför kanske en rymdresa. Skyttlar och reguljärplan använder olika start- och landningsbanor och under väntetiden kan passagerarna ta sig tid att njuta till utbudet av mat, dryck, shopping och underhållning.
Större flygplatser har allting, samtidigt och inte sällan även på samma ställe. Byggnader och terminaler ligger staplade på varandra och flygplanen taxar in och ut på väldiga hissar för att man ska få plats med så många farkoster samtidigt som överhuvudtaget är möjligt. Anledningen till detta är de svidande tomtpriserna som alltjämt pressas i takt med att företagen inser betydelsen av att finnas representerade i flygplatsernas direkta närhet. Piloterna skojar ofta om att de enda som snart inte har råd att finnas på flygplatserna är flygföretagen och piloterna själva.
Gods- och fraktterminaler är i regel placerade på speciella områden, långt bortom lyxhotellen, limousinerna och champagnen. Det finns platser där gods och passagerare lossas inom samma flygplatsområde men dessa exempel är försvinnande sällsynta. De civila flygplatserna presenteras mera utförligt i kommande avsnitt.

MILITÄRA FLYGPLATSER
Inte oväntat finns även militära baser och flygplatser i varierande slag och uppsättningar. Medan vissa militärflygbaser är integrerade med civila flygplatser för att kunna nyttja samma start- och landningsbanor, är andra baser lokaliserade helt utanför all tänkbar civilisation. Här, nedsprängda under skog och urberg finns både hangarer, tankningsplatser, uppställningslager och stridsledning. På grund av nya typer av krigföring är det helt nödvändigt att förlägga så mycket som möjligt av känslig utrustning, flygplan och stridsledning under marken. Avancerade interna lyft- och transportsystem sörjer för att både flygplan, vapen, missiler och reservdelar snabbt och smidigt förflyttas från hangarer och lagerutrymmen ut till sina respektive plattor och startbanor inför take of. Installationerna skyddas i regel av kraftfulla och väldigt komplexa luftförsvarssystem, inte sällan utrustade med både robotar, luftvärnslaser, radarstyrt artilleri och annat. Varje pjästyp har sin speciella försvarsradie och det gäller att kunna skydda sig mot alla former av inkommande projektiler och farkoster vid eventuellt angrepp.
Hangarfartyg och så kallade mobila flygbaser finns idag på många håll. Det är dock dyrt att upprätthålla denna typ av kapacitet, men ändå något som används av de starka. Europeiska Federationen är den avsevärt största användaren av hangarfartyg idag och det anses vara en självklarhet att världens supermakt ska ha möjlighet att slå till överallt, närsomhelst.

RYMDHAMNAR
Rymdhamnarna har på senare tid börjat växa ihop med de civila flygplatserna och idag är det svårt att se någon avgörande skillnad på det ena eller det andra. Det mest praktiska har visat sig vara att förlägga alltsammans på samma område, för att dels kunna maximera effektiviteten och pressa priserna. Men det finns ändå två övergripande typer av rymdhamnar. Den vanligaste är en vanlig flygplats som har uppnått status av rymdhamn genom att erbjuda rymdresor. I detta fallet är det uteslutande flygningar med rymdflygplan upp till rymdstationerna i de lägre omloppsbanorna. För att genomföra sådana resor krävs att flygplatsen har en så kallad maglevstartbana.
Den andra typen är rymdhamnar för raketuppskjutningar. Därifrån skjuts raketer upp både till omloppsbana, men framförallt också till yttre rymden. Dessa rymdhamnar tar anspråk på betydligt större markområden och är därför förlagda långt utanför städerna. Platsens egenskaper är dock det avgörande till varför en plats kan anses vara lämplig för rymdhamnar och raketuppskjutningar. Läget i förhållande till större städer är idag med tanke på moderna transportmedel enbart en kosmetisk fråga för beslutsfattarna.
Platsen som utses får inte ha något av värde, eller åtminstone inget som ägarna av rymdhamnen anser ha något värde. Detta på grund av risken för misslyckade uppskjutningar, kraschlandningar och explosioner. Sådana typer av incidenter får givetvis inte inträffa ändå, även om rymdhamnen inte ligger i närheten av ett lyxhotell - men en viss risk kommer tyvärr alltid att finnas. En annan faktor för rymdhamnen är goda väderförhållanden så att oväder inte riskerar sinka uppskjutningarna. Raketer är nämligen betydligt mera känsliga för väder och vind än vad rymdflygplan är.
Raketer skjuts antingen upp direkt från marken eller så accelereras de först med hjälp av en gigantisk magnetisk uppskjutningsramp. Används en sådan ramp kan bränsleförbrukningen sänkas avsevärt.

FLYGPLATSENS SEKTORER
De byggnaderna och områdena som beskrivs nedan är sådana som garanterat finns på en modern flygplats. Beskrivningen är också anpassad efter en modern flygplats. Så en flygplats i något avlägset outvecklat land kan mycket väl sakna vissa av byggnaderna eller områdena, och de har förmodligen inte alla de egenskaper som beskrivs här. Texterna ska också bara ses som en mall då varje flygplats har sina egna speciallösningar.

START-/LANDNINGSBANA
Start- och landningsbanan är det som hela flygplatsen kretsar kring. Det är samma bana som används till både start och landning. Banorna är tjocka och helgjutna och ska tåla trycket från de absolut tyngsta flygplanen. Den absolut viktigaste egenskapen hos en start- och landningsbana är längden. Det är den som avgör hur pass stora plan som kan landa. Banan måste vara så pass lång att det aktuella flygplanet både kan starta och landa, men också så att en start eller landning säkert kan avbrytas ifall något skulle gå snett. Oftast finns det två banor som går någorlunda vinkelrätt mot varandra. Detta för att man ska kunna välja bana så att man alltid ska få optimala vindförhållanden. Mindre flygplatser exempelvis inne i städer eller på små öar, samt flygplatser med en förhärskande vindriktning kan få klara sig med endast en start- och landningsbana. Riktigt stora flygplatser har till och med parallella banor för att kunna hantera så många flygplan som möjligt. En annan typ av startbana som endast finns på rymdhamnarna är maglevstartbanan. Ett specialbyggt flygplan som startar från en sådan hålls svävande av elektromagneter och sedan accelereras det längs startbanan tills det är kapabelt att lyfta själv. Det är endast semiballistiska skyttlar och rymdflygplan som använder sådana startbanor och det är för att deras scramjet motorer behöver hastigheter på flera hundra kilometer i timmen för att kunna fungera. De landar dock som vanliga flygplan på en vanlig landningsbana.

FLYGTRAFIKLEDNING
Flygtrafikledningen håller till i det för flygplatser karakteristiska flygledningstornet, som flygplatsens arkitekt förmodligen lagt ner sin själ i att designa. Tornet syns på långt avstånd och där uppifrån får flygtrafikledarna en bra översikt över flygplatsområdet. Till sin hjälp har de bland annat vanlig radar, markradar, avancerade datorsystem och kommunikationssystem. Mycket av den tidigare flygtrafikledningen är idag ersatt med datorer, som kommunicerar med flygbolagens egna flygledningssystem. På så vis har det kunnats sparas ner personal som både är dyr, och i och med osäkerheten med röstkommunikation också är osäker. Trots det jobbar det många med trafikledning. Privatplan, som det kryllar av i luften, saknar ofta avancerad kommunikationsutrustning, och därför sker forfarande kommunikationen med dessa via radio. Även själva trafiken på flygplatsen övervakas till viss del av personal i flygledningstornet och till sist så övervakas alla datorsystem av anställda. Flygledningen är indelad i två delar, luftkontrollen och markkontrollen. Luftkontrollen har hand om alla flygplan i luften samt de som befinner sig på start- och landningsbanorna. Så fort ett flygplan som landat lämnar landningsbanan överlämnas det till markkontrollen. Markkontrollen har förutom alla flygplan även kontroll över alla flygplatsens fordon som bagagetåg, bussar, lastbilar, gräsklippare och en massa andra fordon. Så fort ett flygplan ska starta och kör ut på startbanan så lämnas det över till luftkontrollen.

TERMINAL
Allting som en resenär kommer att komma i kontakt med under sitt besök på flygplatsen finns inhyst i jättebyggnader kallade terminaler. Det är egentligen bara en flygplats terminaler man kan nå med bil eller vektorfordon utan att passera säkerhetskontroller och ta sig in på inhägnat område. Antalet terminaler är helt beroende på flygplatsens storlek. En liten flygplats har bara en terminal. En lite större har två, en inrikes- och en utrikesterminal. På riktigt stora flygplatser, som ligger i anslutning till megastäder, har de stora flygbolagen helt egna terminaler. Lite mindre flygbolag håller antingen till på en allmän terminal eller så har de köpt in sig hos en av de stora. Nedan beskrivs en mängd platser eller hallar som finns i en terminal. Vissa finns på alla flygplatser medan andra kanske bara finns på de lite större. Uppdelningen är inte heller benhård utan vissa hallar kan ha slagits ihop eller delats upp.

INCHECKNING
Den första hallen man stöter på när man kommer till flygplatsen är incheckningshallen. Här finns ingångar från gatan, tunnelbanan och eventuellt också ifrån andra former av kollektivtrafik som luftbana och maglevtåg.
Biljetter kan antingen lösas i förväg eller på plats. I vilket fall är biljetterna virtuella och följer med passagerarens identifikation. Beroende på det aktuella säkerhetsläget går passageraren igenom någon form av scanner för att få sin identifikation och därmed också sin biljett fastställt och accepterad. Därefter scannas även väskorna av och lämnas in vid en automat som transporterar bagaget iväg till planet.
Resenärer i första klass kan vältra sig i lyxen att få personlig service genom hela incheckningshallen. Detta kostar givetvis avsevärt mer, fast å andra sidan får resenären en personlig guide som tar hand om i princip allting utom id-kontrollen.
Från incheckningshallen tar man sig sedan vidare genom ytterligare en säkerhetskontroll till avgångshallen. Resenärer i första klass har självklart egna, betydligt mera bekväma rutiner för även denna procedur. Inte sällan behöver förstaklasspassagerarna enbart gå igenom en till två säkerhetskontroller under hela flygplatsvistelsen. De har ju trots allt betalat för att få slippa beblandas med pöbeln.

AVGÅNGSSHALL
Det går inte att ta sig in i avgångshallen utan att passera en säkerhetskontroll där man scannas och visar upp en in-checkad biljett. Har man flugit till flygplatsen från stadskärnan eller någon förort med vektorjet och redan checkat in sig så kommer man direkt till avgångshallen. I avgångshallen finns det fullt med restauranger, snabbmatställen, barer och affärer. Överallt springer stressade människor fram och tillbaka, antingen försenade till sin avgång eller på jakt efter specialerbjudanden hos taxfree-butikerna. Åker man i en högre klass så har flygbolagen lounger, som man kan slappna av i innan ens plan ska lyfta, i avgångshallen. Från avgångshallen går långa gångar ut till de olika gaterna.

GATE
Gaten är den sista utposten innan man ska stiga på sitt flygplan. Det är ofta ett ganska stort rum fullt med obekväma soffor, men trots storleken är gaten innan avgång alltid fullsmockad med folk och skrikiga ungar. Den sista kontrollen av biljetten sker i gaten. Från gaten stiger man sedan på flygplanet, oftast via en gång, men det händer att man får gå eller åka buss på outbyggda eller överbelastade flygplatser. Ordningen man går på planet är alltid efter klass. Högsta klassen går alltid ombord först.

ANKOMSTHALL
När man har stigit av flygplanet, hämtat sitt bagage, samt i fall det behövs, även passerat passkontroll och tull, så hamnar man slutligen i ankomsthallen. Blir man bemött på flygplatsen är det här som personen möter upp och kommer att stå. Här finns bland annat biluthyrningsfirmor, hotellbokning, cafeterior och affärer. Ankomsthallen har anslutningar till samtliga former av kollektivtrafik för att snabbt och enkelt kunna transportera iväg de ankommande passagerarna. I flera fall finns särskilda, bekvämt placerade taxistationer för limousiner och privata taxibilar i direkt anslutning till ankomsthallen.

PASSKONTROLL
Innan man passerar in i ett nytt land så måste man visa upp sitt pass och eventuellt visum. Passkontrollen på en flygplats sker direkt efter man har stigit av flygplanet. Ifall passagerarens identifikation inte överensstämmer med databasernas förväntan, eller än värre visar sig vara icke önskvärd i landet, då blir man avvisad och dessutom tvungen att betala för både expeditionsavgifter, eventuell fängelsevistelse, samt återresa.
Om det vid en sådan incident skulle visa sig att man av någon anledning inte är kreditvärdig, då tvingas flygbolaget som ansvarat för passageraren att tillfälligt betala ens omkostnader. Därefter säljer flygbolaget troligen över räkningen till en fristående indrivningsfirma, som i sin tur dessutom tar betalt även för alla omkostnader som indrivningsfirman tvingats göra för att få passageraren att betala. Med andra ord riskerar den ursprungliga biljettsumman snabbt bli en väldigt liten del av den slutliga notan.
Förutom passkontroll sker i de flesta fall troligen även en fullständig scanning och tillhörande kroppsbesiktning. Apparaturen letar efter vanliga smittsamma sjukdomar, eventuell olaglig cybertech och misstänkta externa föremål. Därutöver avläses och lagras prover av resenärens fingeravtryck, liksom bilder av iris och ansikte. Ett DNA-prov är antagligen standard för att ännu en gång bekräfta identifikationen.

TULL
Reser man från ett annat land måste man kanske passera en tullgräns innan man lämnar flygplatsen. Tullen kontrollerar att passageraren inte inför skatte- eller tullbelagda, eller rent av olagliga varor. Detta sker i regel strax innan det att resenären kommer ut i ankomsthallen.
Tullen är inte alltid bemannad men risken finns att passageraren blir uttagen för stickkontroll. En del länder har avtal med varandra om att inte ha tull.

SÄKERHETSKONTROLL
Säkerhetskontroller kan finnas lite varstans på flygplatsen beroende på säkerhetsläge, men alltid mellan in-checkningshallen och avgångshallen. När man passerar en säkerhetskontroll går man igenom en scanner som letar efter allt från metall och sprängämnen till cybertech och droger. Handbagaget, och det vanliga bagaget om man inte hunnit checka-in det än, läggs på ett band och utsätts för en liknande procedur. I vissa fall kan säkerheten vara ännu högre och man kan då utsättas ytterligare och mer ingående kontroller.

PARKERINGSHUS
Direkt i anslutning till terminalerna ligger parkeringsområden för resenärerna. I regel gäller bombsäkrade parkeringshus för både lång- och korttidsvistelser på flygplatsen. Fordonet lämnas i god tid över till en säkerhetskontroll som snabbt och effektivt söker igenom fordonet i jakt efter misstänkta föremål och eventuella fripassagerare. Kontrollernas noggrannhet varierar med det aktuella säkerhetsläget men parkeringshusen är i regel alltid övervakade med rörelsedetektoranslutna kameror.
    
SÄKERHETSCENTRAL
Säkerheten är oerhört viktig på en större flygplats eller rymdhamn. Ett gemensamt övergripande säkerhetscentra är ett måste för att samordna all säkerhetspersonal, all övervakning och alla kontroller. Säkerhetscentralen är vanligtvis placerad i någon otillgänglig del av flygplatsen, antagligen några källarplan under marken.
Centralen står alltid i direktförbindelse med flygplatsens alla utposterade vaktlokaler, i vilka insatsstyrkor och annan säkerhetspersonal vistas mellan patrulleringar och insatser. I anslutning till dessa finns förmodligen också garage för fordon som säkerhetspersonalen utnyttjar.
    
OPERATÖRSKONTOR
Många flygbolag väljer att ha sina operatörers kontor i anslutning till stora flygplatser trots att de egentligen skulle kunna vara placerade var som helst. Givetvis är närheten till flygplatsens service och flygbolagets övriga personal en fördel. Kontorslokalerna är antagligen inrymda i någon större annexbyggnad utanför flygplatsens hjärta. Lokalerna på en flygplats är ofta väldigt dyra och eftersom operatörerna egentligen bara behöver vistas inne på sina respektive kontor så finns det ingen anledning att slösa dyra pengar på att placera dem i de dyraste skraporna. Säkerhetskontrollerna är vanligtvis tuffare där operatörerna är stationerade, eftersom exempelvis en terrorattack mot ett operatörscentra för flygledning och fjärrmanövrering nästan omedelbart skulle kunna leda till en katastrof av enorma proportioner.

HANGARER
I hangarerna sker all service av flygmaskiner.

VÄTGASGENERATOR
Eftersom alla dagens flygplan drivs av vätgas så måste flygplatserna leverera enorma mängder sådant. För att slippa farliga och dyra transporter samt farlig lagring så tillverkas vätgasen direkt på flygplatsen. Det enda som krävs är stora mängder el och vatten. Oftast tas elen direkt från elnätet, men riktigt stora flygplatser kan ha en egen reaktor, som förutom att driva elgasgeneratorn också förser resten av flygplatsen med el. Vätgasen tillverkas efter behov så därför behövs det bara finnas en mindre buffert lagrad på flygplatsområdet. För att minimera effekterna av en eventuell vattenläcka, eller de allt för vanliga ransoneringarna av vatten, finns det alltid vatten lagrat. Det är vanligt att vattnet lagras i gamla petroliumcisterner som annars bara hade vittnat om en svunnen tid då flygplan drevs på fossila bränslen.

FLYGPLATSEN I ÄVENTYR
Flygplatser är utmärkta äventyrsplatser. De är kraftigt avgränsade med stängsel och vakter, vilket gör det enkelt att behålla spelarna på en och samma plats utan motivering. Den internationella prägeln som flygtrafiken ger dem, gör dem till perfekta platser för möten och utväxlanden eller vaför inte en vild jakt. Den höga säkerheten som alla flygplatser har begränsar spelarna och deras handlingar, men också deras kontakter och fiender. Exempelvis är det omöjligt att bära vapen på en flygplats och många områden och avdelningar kommer man inte in på utan tillstånd, iform av biljetter eller passerkort. Ett utmärkande beteende drar genast blickar till sig och bara man besöker en flygplats så har besöket garanterat blivit registrerat både i ID-kontroller och av kameraövervakning. Begränsningarna ska inte alls ses som hinder utan som möjligheter, som kan bidra till mycket intressant och bra rollspelande.


OBS: MARKERA ALLA ÄNDRINGAR ELLER TILLÄGG SOM GÖRS OVAN

Bastardo - Okej, med tanke på forumtråden är det väl bäst att jag uppdaterar texten här i stycket med den delvis korrigerade i modulfilen.