Detta är en arkiverad version av nogo.se

NoGo Wiki - Inledning

Pilot

Flyg- och rymdsektorerna har blivit i det närmaste oumbärliga för det nya samhället. Ohämmad teknikutveckling och friska kapitalströmmar från förmögna megakoncerner, inflytelserika affärsmän och från de allt mer desperata statsmakterna gav tidigt under tjugohundratalet de förutsättningar som krävdes för att flygetoch speciellt rymdfarten skulle kunna ta ett jättekliv framåt. Men det var inte staterna, företagen eller det flyktiga kapitalet som ledde utvecklingen - det var människans uråldriga dröm om att lämna marken, lägga det smutsiga och fördärvade bakom sig och se framåt, uppåt mot den till synes rena framtiden i luften. Skyskraporna hade redan visat vägen, nu följde människan efter. Rymden erövrades, bilarna lättade ifrån marken och nya färdsätt skulle helt komma att revolutionera transporterna både horisontellt och vertikalt.
Men i rationalismens och det inbillade förnuftets tecken kom visionen om framtiden snart att kollidera med den bistra och sotsvarta verkligheten. Ekonomiska besparingar, stress, flygolyckor och svaga vinstmarginaler - den nya tekniken skulle frälsa branschen från allt sådant, sades det. Datorsystem ombord under kontroll av en så kallad falsk AI fick i uppdrag att ta piloternas plats i främst de nya jordnära flygfarkosterna och lämna dessa förarlösa. En operatör skulle från och med nu övervaka planets rutter, motorer och reglage över hårt krypterad radiolänk - samtidigt som han eller hon också övervakade upp till flera tiotals andra farkoster. Hotbilderna var uppenbara men förklarades som löjliga av säkerhetsexperter - radioburna virus sades vara oskadliga för flygplanets avancerade elektronik. De gamla piloterna blev snabbt arbetslösa i stor skara, även om det fortfarande än idag finns undantag med traditionella piloter som backup kvar på många flygplan. Detta skulle visa sig ha en viktig funktion att fylla - virusangrepp, hackerintrång och elektroniska störsignaler blev nämligen mot alla odds frekventa väldigt snabbt.
Samtidigt skulle det neomoderna flyget visas upp som ett slags flygande rekreationscenter - varför slösa bort den dyrbara tid det tar att förflytta sig mellan olika platser när man kan konsumera den?

TEKNISK REVOLUTION
De senaste 50 åren har aerospacesektorn formligen översvämmats av nya tekniska landvinningar och innovationer. Inte sedan introduktionen av jetmotorn kring andra världskriget har så stora framsteg och förändringar skett inom branschen Det är framförallt nya material som har drivit utvecklingen framåt, men mycket annat har också påverkat. Nyutvecklade lätta superstarka och beständiga material har möjliggjort helt nya lösningar när det gäller konstruktioner av tryckkarbiner och farkostkroppar. Fördelarna är bland annat lägre bränsleförbrukning och högre lastförmåga, men också helt nya koncept som en blandning av ett konventionellt flygplan och den flygande vingen. Värmebetåliga material har lett till bättre motorer, värmesköldar och farkoster som kan flyga oerhört fort i atmosfären. Ett annat område där det har skett stort avancemang är datortekniken. Dagens flygfarkoster klarar sig helt utan mänsklig styrning, men styrs fortfarande ofta av piloter. Skälen, som enligt tillverkare (eller många) är ogrundade, kan vara traditioner eller helt enkelt ren ovilja att helt och hållet förlita sig på datorer. Utvecklingen av motorer och andra framdrivningsystem har också präglat aerospacesektorn de senaste 50 åren. Två nyheter är scramjetmotorn och vektorriktade jetmotorer, så kallade vektorjets. Ett flygplan eller skyttel utrustat med scramjetmotorer kan komma upp i hastigheter helt otänkbara med andra typer av motorer. Vektorjettekniken har möjliggjorts av utvecklingen av vanliga jetmotorer, som annars är för tunga och otympliga till väldigt kompakta och högeffektiva jetmoter. Flygfarkoster som använder vektorriktade jetmotorer har fullständigt revolutionerat korta flygtransporter, då de kan både starta och landa vertikalt. Mer om flygfarkoster går att läsa om i kapitlet Flygfarkoster.

CIVILFLYGET
Både antalet flygningar och resande har på relativt kort tid nått otroliga proportioner. Aldrig någonsin har så många rest med flyg, eller rest överhuvudtaget för den delen, som nu. Det civila flyget har visserligen fått hård konkurens från andra färdmedel, framförallt ifrån maglevtåg, vilka nu når nästan lika höga hastigheter som de långsammaste jetplanen, och dessutom har den fördelen att de avgår direkt från stadskärnorna. Lyckligtvis, för flygets del, är de andra färdmedlen bara kapabla att konkurera på korta avstånd. På långa avstånd är flyget fortfarande helt och hållet ohotat.
Det stora antalet resande i kombination med den tidigare nämnda teknologiska revolutionen har gjort flyget betydligt mer divergerat än det var under århundradets början. Teknologiska landvinnar har erbjudit helt nya flygplanstyper såsom vektorjets, de pånyttfödda överljudsplanen, så kallade giants och ballistiska skyttlar. Istället för att som förr trycka in alla resande i ett och samma flygplan och sedan ha olika klasser i kabinen så flyger de som betalar minst i enorma jumbojets, där det till och med har installerats ståplatser för att maximera användandet av utrymmet, medan förstaklassresenärerna flyger lyxigt inredda överljudsplan som alltid har företräde vare sig det gäller på flygplatserna eller i luftrummet. På de kortare sträckorna har vektorjets slagit igenom hårt och blivit ett alternativ för de som inte vill beblanda sig och trängas med de som åker tåg.
================================
Tillägg:
Utvecklingen har dock inte gått så fort som man skulle kunna tänka sig. De enorma utvecklingskostnaderna och företagens konstanta jakt på profit har hindrat många bra idéer och projekt. Det är ju trots allt bättre att statsa på något som redan fungerar än att ge sig in i det okända för att eventuellt kunna tjäna ännu mer. Men utvecklingen har ändå gått sakta men säkert framåt även om det tar tar.
===========================

MILITÄRFLYGET
Om civilflyget har varit långsamma på att anamma ny teknologi så har militärerna världen över varit den totala motsatsen. I jakten på den absolut effektivaste utrustningen har i stort sett varenda innovation eller idé vänts ut och in på för att se om den har haft något militärt användningsområde och många gånger har säkerheten för både personal och omgivning åsidosatts till förmån för ny teknik.
Det moderna stridsflyget är i stort sett en mer extrem version av sin motsvarighet under 2000-talets början, utom på en väsentlig punkt. I stort sett alla stridsflygplan är idag obemannade och utrustade med avancerade datorsystem, så kallade falska AI:s, vilket gör dem helt autonoma. Alltså behövs ingen direktstyrning från marken utan flygplanet klarar sig självt. I och med att militärflyget är så omfattande så finns det ett kapitel endast ägnat åt det lite längre fram.

INFORMATIONSKRIGET
Militära flyguppdrag kräver mycket av utrustning och vapenteknologi. Den teleteknologiska krigföringen är ett ständigt överhängande hot mot såväl gamla som nya flygfarkoster. Informationen till och från ett flygplan har för länge sedan överskridit gränsen för vad mänskliga sinnen klarar av att hantera och analysera samtidigt. Datorsystemen ombord har därför successivt ökat i samma utsträckning för att avlasta flygpiloten från att sålla bland nonsensdata, desinformation och riktlinjer från flygledningen. Piloten måste dock hela tiden vara på helspänn och får vara beredd på att även information från de egna kanalerna kan vara kapad och utbytt. Detta även om all radiotrafik är hårt krypterad. Oavsett om det gäller bemannade eller obemannade farkoster, så finns denna självbevarande funktion i regel alltid ombord på planet i form av en falsk AI. Detta gäller dock fortfarande främst flygplan av den senaste generationen, varför stora delar av världens i regel gamla luftflottor än idag tycks vara bitvis väldigt sårbara. Själva poängen med att möta telekrigföringen är att trots ett tidvis hårt informationsflöde inom loppet av millisekunder kunna bedöma, sålla och genomskåda eventuell desinformation men samtidigt använda ”nyttig” data för flyguppdraget. Ingen informationslänk betraktas därmed som säker. En misstänksamhet gentemot uppsnappade data måste därmed alltid finnas. Att hindra telehackers som har för avsikt att kapa farkosten under färd är en förutsättning som tyvärr inte alltid är självklar. Det näst värsta som kan inträffa är att hackers kapar planet och helt enkelt kraschar detsamma rakt ned i marken. Det allra värsta är ifall kaparna kommer åt ett obemannat bombplan med stealthkapacitet och programmerar om flygrutterna för att bomba de egna baserna istället för fienden. Trots falska AI:s ombord är detta tyvärr ingen ovanlighet numera.

POLIS & KRIMINELLA
Flyg är väl utnyttjat både av lagens väktare och deras antagonister. Polisen och kustbevakningen i synnerhet nyttjar moderna och högteknologiska flygfarkoster så fort ekonomin medger. Kriminella har betydligt svårare att få tag på flygfarkoster, men så fort möjligheterna finns så används det. Vanligast är det att smugglare använder flygfarkoster, men det händer att flygfarkoster dyker upp i samband med grov organiserad brottslighet och terroristdåd.
Smugglare använder ofta flyg i sina försök att smuggla illegala varor, som vapen och droger, eller flyktingar över gränser. För att undvika att bli uppmärksammade så använder smugglarna minimalt med teknik, som annars kontinuerligt hade kommunicerat med olika myndigheter, i sina flygplan. Flygplanstyperna är främst små, billiga och enkla som privatpersoner kan tänkas använda sig av.
Polismyndigheter världen över satsar stora pengar på just flygfarkoster då uppvisandet av sådana över megastadens gator ger stort PR-värde. Vanligast är det att polisen använder snabba vektorjets som med lätthet manövererar mellan megastadens skyskrapor. Dessa vektorjets utklassar vanliga fordon och vektorfordon, vilket gör dem ypperliga för biljakter. Polisen nyttjar också tyngre vektorjets, som närmast liknar militärens attackvektorjets. De används flitigt i kampen mot gäng och den riktigt grova brottsligheten, där polisen inte visar någon hänsyn utan sätter hårt mot hårt. I vissa städer har polisen helt och hållet tagit det säkra före det osäkra. Exempel på det är BAMA och Berlin. I vissa kriminella och laglösa områden i BAMA har metropolisen bytt ut stora skaror patrullbilar mot vektorjets som P-A ”Streetfighter”. I Berlin använder polisens ”Spezialeinsatzkommando Nr. 5” vektorjets för i princip alla typer av insatser. Detta kan man också följa i dramasåpan ”Pigs on the move”, sponsrad av Powerdyne-Aerospace, där fö-retagets P-A ”Streetfighter” nyttjas av polisen i allt från räder mot den organiserade brottsligheten till att på brandkommandots uppdrag släcka bränder högt uppe i skyskrapor i stadens centra.
Kustbevakningen, som i många länder är rena militära förband, nyttjar vektorjets precis som polisen, men även vanligt flyg och helikoptrar, i sitt arbete. Helikoptrar används faktiskt fortfarande till ytbärgning, eftersom vektorjetsens jetstrålar river upp vattenytan och på så vis försvårar bärgningen. Många av de lite större av kustbevakningens fartyg har landningsplattor ombord där vektorjets och, i den mån de används, helikoptrar kan landa. I övrigt är det vanligt med spaningsflyg med eller utan takmonterade radaranläggningar, UAV:er och ibland till och med stridsflyg.

RYMDFLYGET
De rymdtransporter som beskrivs i denna modul sträcker sig bara från Jorden upp till de lägre omloppsbanorna, vilket är ungefär en maximal höjd på 350 km. Yrket Rymdpilot som beskrivs längre fram är däremot skrivet för att täcka alla typer av rymdpiloter och inte bara de som flyger till de lägre omloppsbanorna. För transporterna mellan Jorden och de lägre omloppsbanorna används i stort sett bara rymdflygplan, därav benämningen rymdflyget. Det skjuts fortfarande upp en del raketer till dessa omloppsbanor men det sker bara i specialfall t ex när någon väldigt otymplig konstruktion ska skjutas upp. Inga människor skjuts idag upp med raket. Gränsen mellan de riktigt snabba vanliga flygen och rymdflygen är väldigt suddig, och i många fall är det i stort sett samma teknik. Rymdflygplanen kan precis som vanlig flygplan lyfta och landa från startbanor, men oftast behöver de någon form av starthjälp för att motorerna ska fungera. När de väl är i luftern använder rymdflygplanen atmosfären, som annars är ett gissel för raketer, som språngbräda ut i rymden. De accelererar helt enkelt igenom atmosfären till så hög höjd att syret tar slut och därefter fortsätter de i en kastbana till destinationen, som allt som oftast är en rymdstation.
Dagligen lyfter det mängder med rymdflygplan från världens alla rymdflygplatser - vanliga flygplatser som blivt certifierade för rymdflyg - upp mot de allt fler rymdstationerna. Det civila står för majoriteten av alla resor, men det finns militära installationer som rymdstationen “da Vinci”, navet för EF:s rymdstyrkor, som har frekvent kontakt med Jorden. Absolut vanligast är resor till de stora rymdhamnarna/rymdnaven/”kom på nått” som både fungerar som en första anhalt för vidare resor längre ut i rymden och som rekreations- och turistcentran. Det har också blivit populärt att hålla stora konferenser på sådana stationer. I övrigt finns det ett otal mindre stationer, ägda av megaföretag eller stater, för forskning, konstruktion (mer?), men dessa besöks inte lika ofta. En lite mer ovanlig typ, men som är väldigt populärt och kommer mer och mer, är mindre habitat. För vem vill inte vakna upp med hela världen framför sina fötter? De är ofta ihopklumpade några stycken eller dockade med XXXXX(De där stora ovan nämnda), men än så länge är det väldigt dyrt att få tag på något sådant.







Har börjat arbeta med dokumentet "Pilot 10" nu, men jag fastnade här vid Flyget 2059. Vad tror du om mitt första förslag på början av en inledning?
Det ser najs ut. Gött att du har börjat få ordning på det. Jag har. skrivit lite kul med, framförallt uppdaterat flygbolagen lite. Men även en text om powerdyne. - Swazze precis hemkommen från stugan
swazze - Dessa texterna bör nog vara okej för beta releasen i detta kapitlet. Har ändrat i lite av varje så du bör nog kopiera över allt.
Bastardo - Hmmm fast jag tror att jag hade ändrat i texterna tidigare också, fast enbart i layoutdokumentet? Hur mycket ändringar har du gjort här?
swazze - gjort om militärflyget. Eller iaf tagit väck en del text och överfört till militärflygskapitlet. Sen har jag ändrat nån smågrej i rymdflyget men det var inget viktigt. Uppdatera istället alla texterna (förutom militärflyget och informationskriget) här med de som är i layoutat. Sen borde detta kapitlet vara klart för beta-release.
Last change: 11-08-31 14:58 | Locked Page | Help | Home | Recent Changes |