Pilot
Här kommer en lista med beskrivningar av olika framdrivningssystem


'''Propeller/Rotor'''
Genom att rotera ett antal blad runt en centrumaxel uppstår en en kraft som kan driva en farkost framåt eller uppåt. Beroende på funktion så kallas konstruktionen antingen propeller eller rotor. Propellern och rotorn är fortfarande de absolut billigaste framdrivningsteknikerna. 2059 används dessa tekniker främst till en- eller tvåmotoriga småplan och helikoptrar. Användandet är vanligast i fattiga länder, av privatpersoner och av mindre företag. Finns det ekonomiskt utrymme så byts dessa framdrivningstekniker mot jet eller vektorjet. Ett annat vanligt användande av tekniken är i vektorfordon, och då i form av motordrivna fläktar.

'''Jet'''
Jetmotorn, eller rättare sagt Turbofläktmotorn, är den absolut vanligaste motorn både för civila och militära flygfarkoster. Enkelt så fungerar motorn som så att luft sugs in i motorn av en stor fläkt, som samtidigt driver farkosten framåt. När luften väl har kommit in i motorn delas den upp. Den ena delen passerar ytterligare fläktar som komprimerar luften och trycker in den i förbränningskammaren, där flygbränslet förbränns. Energin som bildas i form av expanderande varma gaser används till att driva en turbin som i sin tur driver, via en axel, den stora fläkten framtill. Den andra delen av luften passerar utanför fläktarna och förbränningskammaren och fungerar som kylning och ljuddämpning och sammanförs till slut med den andra luften vid utblåset bakom turbinen. Till jetmotorns fördelar hör hög tillförlitlighet, relativt höga hastigheter samt att den fungerar på egen hand. Militära jetmotorer kompletteras ofta med efterbränningskammare för att få ytterligare dragkraft. I efterbränningskammaren som sitter precis innan utblåset förbränns ytterligare bränsle i avgaserna. Priset som då får betalas är en hög ljudnivå samt att bränslet förbränns ineffektivt. Just den höga bränsleförbrukningen gör att flygplan endast kan flyga med efterbränningskammaren på under korta perioder. Under de senaste 40 åren har bränslet till jetmotorer successivt bytts ut från flygfotogen till vätgas.

'''Vektorjet'''
Vektorjet är ett förkortat namn på vektorriktade jetstrålar. Det finns framförallt två typer av vektorjets. Den ena typen är en inbyggd jetmotor vars jetstråle fördelas ut av ett antal munstycken. Genom att variera och stänga av och på dessa munstycken kan den farkosten som använder tekniken fås att hovra och förflyttas. Denna typen av vektorjet används främst av olika fordon och stridsfordon istället för hjul. Vanligtvis kallas sådana farkoster vektorfordon. Den andra typen av vektorjet använder sig av vridbara kompakta jetmotorer som monteras utanpå farkosten. Dessa motorer är betydligt kraftfullare och en sådan farkost uppför sig som en blandning mellan ett flygplan och en helikopter, fast dess styregenskaper är betydligt bättre än hos helikoptern. Farkoster som använder denna typen av vektorjet kallas helt enkelt för vektorjets och de har nästan helt och hållet ersatt helikoptrar.

'''Scramjet'''
Scramjet står för supersonic combustion ramjet, dvs. en ramjet, som är en jetmotor utan rörliga delar, konstruerad för att färdas i överljudshastighet. Motorn kan få en farkost att nå hastigheter på upp till enorma mach 10 (12,250 km/h). Den största nackdelen med motorn är att den behöver en ganska hög hastighet för att överhuvudtaget fungera. Scramjetmotorer måste därför alltid kombineras med en annan framdrivningsteknik. Nyttjare av scramjetmotorer är semiballistiska skyttlar, rymdflygplan samt vissa hybridraketer.

'''Maglev'''
Maglev eller magnetic levitation introducerades på marknaden, i slutet av 90-talet och det första årtiondet på 2000-talet, som en teknik för snabbtåg. Tekniken anammades tidigt i Asien där behovet av snabba landtransporter var stort. Efter att ha nått stora framgångar så spred sig maglev-tekniken snabbt över hela världen och är idag den vanligaste framdrivningstekniken för tåg i västvärlden. Maglev går ut på att farkosten, exempelvis ett tåg, hålls svävande med hjälp av starka elektromagneter i rälsen. Dessa elektromagneter driver även farkosten framåt. På så vis så försvinner alla mekaniska energiförluster förutom luftmotståndet. Inom flygindustrin används maglev-teknik, förutom inom delsystem, till att accelerera flygplan längs startbanor samt i en extrem form vid uppskjutningar av rymdfarkoster. Farkosten accelereras till enorma hastigheter av magnetfält i en lång tunnel och skjuts sedan iväg som av en kanon ut i rymden. Magnetfält kan också användas i en raketmotor, se Raket.

'''Raket'''
Även om raketmotorer oftas uppfattas som och är väldigt avancerade så är principen för en traditionell raket mycket enkel. Ett bränsle och ett oxideringsmedel blandas och förbränns. Energin som fås av förbränningen trycker det förbrännda bränslet bakåt och därmed farkosten framåt. Det är alltså samma princip som används av en vanlig fyrverkeripjäs som av MosCorps senaste bärraket Energia III. En annan typ av raket accelererar partiklar bakåt med hjälp av ett elektriskt magnetfält istället för med en förbränning. En sådan raket drivs exempelvis med en kärnreaktor. Skillnaden mellan dessa två rakettyper är att den traditionella raketen ger en stor lyftkraft men en relativt låg hastighet, medan den andra ger en väldigt svag lyftkraft men en enorm hastighet. Användningsområdena för den första typen är främst mellan planeter och dess omloppsbanor och för den andra interplanetära resor.

swazze - skapat sidan och lagt upp beskrivning av propeller/rotor, maglev och börjat på beskrivning av scramjet
swazze - fixat med vektorjet, raket och jet.
Mackan - Ser bra ut, kanske dags för en första testinförlivning i modulen?
swazze - kompletterade lite grand på jet och scramjet och jag känner mig ganska nöjd med texten och omfånget av detsamma. Så det låter som en bra idé
Mackan - Du har säkert också märkt att wikin inte tycks vara så säker för spam som skriver över all annan information - jag har för säkerhets skull gjort en backup på det mesta nu... btw hade du skrivit nåt på kampanjuppslag som nu är borta pga spammingen??
swazze - Jo jag kör backup på allt som jag har lagt ut med. Nope det var nog inget där. Det stod typ "Skriv era kampanjideér här"