En lätt r�k slingrade sig vidare. Upp, f�rbi den smala spiraltrappan. Det var tyst. Endast ljudet av tunga vattendroppar gjorde det uth�rdligt. Med en sista kraftanstr�ngning reste sig James upp. Han s�g den sv�rt sargade kroppen framför sig och undrade vad som hade hänt. I samma �gonblick h�rs ett ljud från andra sidan rummet. Ett som från tomma burkar som ramlar till marken. James v�nder sig om och famlar upp pistolen från bältet. Han riktar den �t det h�ll som ljudet kom ifrån. En man stiger fram. James stirrar f�rskr�ckt på honom. Mannen ler och g�r rakt fram, rakt mor James. James ser f�rvirrad ut och börjar skaka. Han släpper pistolen och faller på kn� i vattenp�larna. Mannen kliver fram i ljuset. Det är en stor man, mycket st�rre �n James. Han har fettvalkar under hakan och magen är enorm. Han har en blomma i kavajslaget. En blomma som James sett förr. Det är en Nejlika. En d�dens Nejlika.
***
Niomi r�rde sig snabbt och lätt vidare in mot industrikomplexets hjärta. En strimma med ljus tr�ffade henne och hennes neonbl� h�r blänkte till. Det var något mer som blänkte. Kniven hon h�ll i handen, eller var det kanske den enorma automatpistol som hon h�ll i den andra handen. Hon hoppade över tunnor och packlärar som om de inte fanns. Om man lyssnade riktigt noga kunde man h�ra ett svagt surrande från henne. Niomi var samuraj. Den moderna Ninjan, det ultimata vapnet. Kunde inte hon det, kunde ingen. Detta visste hon. Hon brukade vara ganska självSöker men inte idag. James var i fara, allvarlig fara. Hon hade h�rt om honom på gatan. En skugga, inget mer. En skugga av d�d. I en r�relse hoppade Niomi upp fär en spiraltrappa. Och d�r, James. Men vem var den andre mannen. Den fete. Kunde det vara...nej. Det �r omöjligt.
"Tamura!", skrek hon f�rv�nat. Den fete mannen v�nde sig från James, som nu låg helt blodig på golvet, och s�g f�rvirrat på Niomi. "Niomi?!!" Han stirrade rakt på henne. Och började g� �t hennes h�ll. Niomi hoppade ned från det trappsteg hon stod på och smög på lätta fötter fram mot Tamura. De stannande på fem meters avstånd från varandra och stirrade. "Vad g�r du h�r?", fr�gade Niomi. "Jag ska döda den d�r mannen, Du d�?" "Nej, Det d�r �r James. Min..." Niomi tänkte efter en stund, de skulle ju faktiskt h�lla det hemligt. "Min bästa v�n!", sa hon tillsist. Tamura v�nde sig om och tittade på James, som just lyckats komma upp på benen igen. "Vem har bestållt det Tamura? Vem?" "Du vet att jag inte tar reda på sådant!" säger han medan han v�nder sig tillbaka mot henne. James str�cker på sig och börjar g� �t deras h�ll samtidigt som han säger. "Du... Tamura... Var det så du hette? Du ska veta att du inte var ensam h�r idag. Din arbetsgivare har skickat flera �st�dare� efter mig!" James s�tter sig på en lastpall och ser om sina s�r. Precis som han satt sig ned t�nds flertalet str�lkastare som lyser upp hela lokalen. "Detta är polisen! Kom ut med händerna över huvudet!" Powered by AkoComment 2.0! |