Det finns en hel del smittskyddsanstalter ute i världen år 2059. Jag kommer bara att kort ta upp lite om tv� av dom.

SSISA st�r f�r Skandinaviska Staternas Internationella Smittskyddsanstalt. Den �r belägen i Lund, och har v�ldigt hög standard. Forskar mest i virus och sådant som AIDS. De har bara upp till Skyddsklass 3 i Lund. L�s mer om skyddsklasser nedan. Skapades �r 2012.

USAMRIID st�r f�r United States Army Medical Research Institute of Infectious Diseases, och �r The Federations forskningsanstalt när det gäller sjukdomar och biologiska vapen. De forskar om allt som har med sjukdom och människokroppen att göra. Till exempel kan nämnas forskningen kring Ebola och AIDS. USAMRIID �r �gt av The Federation, det är en statlig anstalt. De som jobbar d�r �r alla milit�rer. Alla har genomgått utbildningen som kr�vs. USAMRIID skapades �r 1967.

Skyddsklasserna som gäller inom USAMRIID och alla andra smittskyddsanstalter �r från 0 till 4. Inom skyddsklass 0 så tar man av sig sina egna kläder och tar på sig sina arbetskläder. Alla kläder ska av. Man ska vara helt naken. Inget f�r passera genom slussen som finns i rummet. Inga ringar, kontaktlinser, glas�gon eller liknande. Efter att man tagit av allt som g�r att ta av så g�r man igenom en luftsluss, i luftslussen så steriliseras man, genom en dusch. Duschen �r ingen st�rre fara, och man blir bara lite fuktig. Efter att man kommit igenom slussen så f�r man ta på sig sterila kläder.

Skyddsklass 1 �r det st�lle d�r man tar på sig sina kläder. I skyddsklass 1 så forskar man inte om några dödliga virus över huvud taget. Man g�r fritt d�rinne. De virus som det forskas i skyddsklass 1 �r n�stan helt ofarliga, men forskas �nd� om, eftersom dom har någon intressant effekt eller s�.

För att ta sig till skyddsklass 2 så g�r man igenom ytterligare en sluss, denna g�ng så sköljs man av ultraviolett ljus, vilket dödar alla virus. Viruspartiklar faller s�nder i ultraviolett ljus och deras arvsmassa förstörs så att de inte kan f�r�ka sig. Det �r alltid undertryck i slussen till skyddsklass 2-omr�det. Alla slussar efter skyddsklass 1 (allts� 2 och uppåt) har undertryck, så att om en läcka skulle uppst� så sugs luften in i rummen istället f�r att sprida sig. I skyddsklass 2 så forskas det om mindre farliga virus och bakterier. De �r farligare �n skyddsklass 1, men mindre farliga �n skyddsklass 3, vilket �r helt logiskt.

För att ta sig in till skyddsklass 3 så g�r man bara igenom en ytterligare en sluss, med ultraviolett ljus, och genom en dusch, som används av personer so ska ta sig från 3 till 2. Allt �r upplyst av ultraviolett ljus. Exakt allt. I skyddsklass 3 så forskar man om dödliga virus som inte som �r mindre smittorisk. Det enda man b�r f�rutom skyddskläderna �r ett par extra handskar och ett par skyddsglas�gon. I skyddsklass 3 forskas det om AIDS och andra sådana virus, som bara smittar genom exponering med blod eller slemhinnor. Med andra ord, man forskar om dödliga virus som inte sprids genom luften eller huden.

För att komma till skyddsklass 4 så måste man igenom ytterligare en sluss, som ser ut som alla de andra slussarna. N�r man gått igenom den så kommer man till f�rberedelserummet, och d�r så tar man på sig sin smittoskyddsdr�kt. Den �r ungefär lika tjock som en rymddr�kt, och den �r har en kraftig färg, oftast bl� eller orange. på br�stet och ryggen st�r efternamnet på den person vars rymddr�kt det �r. Varje person har ansvar f�r sin egen dr�kt. Dr�kten �r oftast av ett märke som �r ledande inom biologisk forskning eller liknande. Ett stort märke �r Chemturion� , och dr�kten som de g�r �r bl�. M�rkbl�.

Skyddsdr�kten består av en dr�kt, handskar, st�vlar, och en hjälm som den som rymddr�kter har. Innan man tar på sig dr�kten så ska man dock ta på sig ett par handskar till, och dessa ska tejpas fast i �rmen till den mindre skyddsdr�kten som man tar på sig innan man g�r in till skyddsklass 1. Efter att man tagit på sig dr�kten så ska man tejpa igen alla möjliga springor, de mellan st�vlarna och dr�kten, och handskarna och dr�kten. I vissa fall så tejpar man �ven igen den möjliga springan mellan hjälmen och dr�kten, men inte alltid, eftersom den anses vara Söker �nd�.

Handskarna till dr�kten �r ytterst tjocka, flera centimeter tjocka, och av gummi. Men de �r �nd� smidiga, i alla fall tillr�ckligt smidiga. Man spelar kanske inte piano eller n�t s�nt, men man klarar sig.

Man har nu tv� lager skydd överallt. Man har tv� par handskar på sig, en enkel skyddsdr�kt, och så den stora skyddsdr�kten. Man har strumpor och st�vlar. Men allt �r inte klart �n. N�r man tr�tt in i det heta omr�det, som det kallas d�r virusen �r, så ska man f�sta en luftslang till sin dr�kt. Denna luftslang f�rser en inte bara med luft, utan den skapar ocks� ett övertryck i dr�kten. Så om en läcka skulle uppkomma så pyser luften ut, istället f�r att läcka in. Luften som kommer in genom luftslangen f�r v�ldigt mycket ov�sen, eftersom den f�stes på höger eller v�nster axel, beroende på om man �r höger eller v�nsterhänt. Och det �r mycket luft som ska in. Man måste skrika till varandra om man ska kommunicera.

I skyddsklass 4 så behandlas alla dödliga virus, som �r luftburna, eller som man inte vet tillr�ckligt mycket om. Ett sådant virus �r till exempel Ebola. Forskare som jobbar inom denna klass �r oftast mycket lugna av sig. De lever med d�den under �tta timmar om dagen, och de måste dessutom handskas med knivar och andra vassa föremål s�som ben och t�nder på de djur de dissekerar. Innan man dissekerar ett djur som har dött av ett hett virus så tar man på sig ytterligare ett par handskar.

N�r man dissekerar ett djur inne i skyddsklass 4 så bryter man upp alla ben som behöver brytas upp, t ex skallbenet, detta f�r att en bens�g skulle sprida en massa bendamm och blodpartiklar. Och en smittsam dimma vill man inte ha, inte ens när man �r i en rymddr�kt. Detta visar på vilken respekt man har f�r heta virus.

Man kan smittas på ett antal olika s�tt av olika heta virus. Man kan få det i blodet, genom ett s�r eller liknande, i �gonen (vilket inte ska hända på en anstalt, men ute i världen händer det). I munnen, och vissa virus kan till och med ta sig igenom huden, men det beror i sådana fall på sprickor eller liknande, vilket faller inom s�r.

Om man uppt�cker att man blivit exponerad så meddelar man detta till sin partner (man jobbar alltid tv� i skyddsklass 4), och han börjar plocka undan medan man själv g�r till duschen som leder ut till f�rberedelserummet. I duschen så besprutas dr�kten med ett av de kraftigaste medlen mot virus, EnviroChem� , v�tskan �r ljusgr�n. Duschen tar 7 minuter, och under denna tid hinner man nog få en hel del ot�cka tankar. Detta är naturligtvis en stor psykisk p�frestning f�r den exponerade forskaren. N�r man kommit ut ur duschen så tar man av sig rymddr�kten och inv�ntar sin partner. Han leder en till ett rum som kallas "Buren". D�rinne f�r man v�nta i 24 timmar, och de som kommer med mat har alla den bl� rymddr�kten på sig. N�r det har gått 24 timmar efter exponeringen så tas det ett blodprov. Man kör blodprovet i ett elektronmikroskop, tv� gånger. Och �r det resultatet negativt så kommer man ut ur "Buren".

Om det däremot �r positivt så f�r man stanna i "Buren" i 30 dagar. Om man inte överlever, utan d�r, så f�rs man till det interna bårhuset, som ibland kallas "Ubåten". Detta f�r att d�rren �r ungefär 1 meter tjock och ser ut som en tryckd�rr i en ubåt. Liket stannar inne på bårhuset i ytterligare 2 dagar, d� det fryses ner till �150 grader. Sedan så f�r man det till krematoriet, �ven det internt. Luftsystemet till krematoriet �r �ven det internt, och ingen luft släpps ut.

Om man överlever de trettio dagarna i "Buren" så f�r man efter det g� hos en psykoterapeut tills han bedömer att man �r frisk. Eftersom ingen pratar med en när man �r inne i buren, f�rutom på interntelefonen, som inte funkar vidare bra, så �r man nog ganska "vrickad" när man kommer ut.

Själva jobbet som smittskyddsforskare �r mycket p�frestande, men de personer som jobbar med det �r �ndock v�ldigt lugna. Inte de nervvrak man kunde f�rv�nta sig. De lever med d�den vid sin sida, och de vet om det. De respekterar d�den, och vet vad den kan göra. De har oftast ganska starka psyken, och mer ofta �n inte så har dom familj. Och deras förh�llande till familjen �r bättre �n de flesta andras. Kanske f�r att de har det jobb de har.

De som jobbar med skyddsklass 4 måste hela tiden vara f�rberedda att rycka ut, om nu Ebola eller någon liknande smitta skulle komma till The Federation. Ett exempel var �ret 1989, d� en stam av Ebola-viruset kom till USA. Folket på USAMRIID var de f�rsta som fick reda på det, och det kom aldrig ut till pressen. Viruset kom med apor som var inköpta av en försäljare av f�rSöksdjur. Aporna började d� när de var i karant�n. De milit�rer som var med i operationen var tvungna att g� in i byggnaden, med skyddsdr�kt (det finns en mobil version ocks�, den de har på anstalten �r f�r beroende av luftsystemet f�r att kunna tas med). De var tvungna att g� in dit, och döda de 400 apor som fortfarande var vid liv. Och efter det transportera liken till anstalten. Efter att byggnaden hade blivit rensad så steriliserades den, totalt.

En person dog i samband med incidenten, och han fick en hjärtattack. Viruset som drabbade aporna var inte dödligt f�r människor, eftersom tre personer exponerades, och smittades, av viruset. Ingen av de drabbade pöverkades av viruset.

Byggnaden som aporna var i var ca 400 meter från ett lokalt dagis.

Ebolaviruset har en dödlighet på nio av tio, inkubationstiden (den tid viruset smittar hos den nya v�rden) �r 24 timmar, att jämf�ra med AIDS, vilket har en inkubationstid som verkar livet ut på v�rden. Men AIDS smittar inte lika lätt som Ebola. Dessv�rre �r AIDS' dödlighet tio av tio, det dödar alla det smittar, förr eller senare.