|
Det här är en kort, och någorlunda fristående epilog till novellen "Konserten". Neon kan dock knappast beskrivas som en novell då den saknar egentlig handling. Det är helt enkelt något att läsa... Skrevs våren 2000.
Färger. Neonskyltar och reklam, allt glider snabbt förbi. Neon mot en svart bakgrund. Som en stjärnlös himmel breder "Det Svarta" ut sig över ett helt synfält. Istället för stjärnor avlöser reklamen och skyltarna varandra. Perfekta logotyper som lyser upp Det Svarta. Logotyper som lever och dansar.
Pete låg drömmande kvar på heltäckningsmattan som utgjorde golvet i hans hotellrum. Han var kvar i New York. Floyd, Andre och Rob hade sedan länge gått och lagt sig, Andre hade dessutom lyckats få med sig en av servitriserna från hotellets servering in på rummet. Pete bara låg. Hans blåjeans var slitna och dessutom något blodsbestänkta från kvällens glasflaskor. Hans vita armlösa t-shirt var skitig och blöt, alla flaskor hade inte varit tomma. Nu stank rummet av öl. Hans axel hade sedan länge slutat blöda, men han hade inte brytt sig om att titta på såret. Inte heller hade han tvättat av blodet som runnit längs hans arm, den var nu täckt med rester av torkat blod. Han låg leendes på golvet och vred sakta på kroppen. Han vred den i takt till någon musik ingen annan hörde. Han log åt de levande neonskyltarna. Skyltarna som skyddade mot Det Svarta. Neonljuset som ingen annan kunde se.
Skyltarna började bli bilder. Bilder som han först inte kände igen. Inte förrän gitarren dök upp. En perfekt avbildning av hans första gitarr. I alla fall som den såg ut när han fick den, sakta började den dock förändras. Den började att se sliten ut. Sen knäcktes dess hals helt och plötsligt hängde den trasig på en vägg på en klubb i London. Det var klubben Lux på Camden Street. Det var där The Burned hade spelat för första gången. Ägaren, en fet man med för mycket metall i ansiktet hade tyckt om dem. Sen dess hade de kunnat spela där regelbundet. Pete hade älskat den klubben.
Lux övergick till att bli bilder av hela hans historia. I alla fall hela bandets historia. Han mindes varenda ögonblick av det, och han log hela tiden. Han ser hur Det Svarta trängs bort helt då de blir utslängda av en klubbägare då de ljugit och sagt att de var ett hip hop band. Han ler. Plötsligt är bilderna framme vid kvällens spelning och han ser hur han får axeln sönderskuren av en flaska. Han ser hur han slår sönder allt han får tag på. Sen slukar Det Svarta allt och han ser bara taket i sitt hotellrum. Sakta sätter han sig upp och skakar på huvudet. Det kunde inte vara över. Inte nu. Inte när allt var så bra. Hans ögon fångar upp en klocka och ser att det redan är morgon. Han reser sig upp och lägger sig på sängen. Sluter ögonen men ångrar sig och sträcker sig istället efter flaskan av billig amerikansk whisky. Han sluter ögonen och sätter flaskan mot munnen och låter whiskyn värma hans kropp. Han lägger sig ned och kastar nästan omedvetet ifrån sig flaskan, men hör inte hur den krossas mot golvet, hur whiskyn sprids ut på mattan och dränker den linjen han inte han ta. Dränker hans vita, fina Coke. Powered by AkoComment 2.0! |