Detta �r en arkiverad version av nogo.se
   03 June 2015  
Startsida
Notiser
L�nkar
Skicka in material
Forum
Gamla NoGo
Nogo Wiki
Orbital News Network
- - - - - - -
Inspiration
Regler
Scenarion
Cybertech
Utrustning
Vapen
V�rld
�vrigt
Spelhj�lpmedel
Smittskyddsforskning
Skrivet av Robert Sj�blom   
2004-08-08
Denna artikel baseras p� ett skolarbete, och har ganska liten koppling till Neotech i sig. D�remot b�r man kunna v�va intressanta kampanjer runt farliga sjukdomar i Neotech. Kanske har man uppt�ckt ett nytt virus?

Anstalter

Det finns en hel del smittskyddsanstalter ute i v�rlden �r 2059. Jag kommer bara att kort ta upp lite om tv� av dom.

SSISA st�r f�r Skandinaviska Staternas Internationella Smittskyddsanstalt. Den �r bel�gen i Lund, och har v�ldigt h�g standard. Forskar mest i virus och s�dant som AIDS. De har bara upp till Skyddsklass 3 i Lund. L�s mer om skyddsklasser nedan. Skapades �r 2012.

USAMRIID st�r f�r United States Army Medical Research Institute of Infectious Diseases, och �r The Federations forskningsanstalt n�r det g�ller sjukdomar och biologiska vapen. De forskar om allt som har med sjukdom och m�nniskokroppen att g�ra. Till exempel kan n�mnas forskningen kring Ebola och AIDS. USAMRIID �r �gt av The Federation, det �r en statlig anstalt. De som jobbar d�r �r alla milit�rer. Alla har genomg�tt utbildningen som kr�vs. USAMRIID skapades �r 1967.

Skyddsklasserna

Skyddsklasserna som g�ller inom USAMRIID och alla andra smittskyddsanstalter �r fr�n 0 till 4. Inom skyddsklass 0 s� tar man av sig sina egna kl�der och tar p� sig sina arbetskl�der. Alla kl�der ska av. Man ska vara helt naken. Inget f�r passera genom slussen som finns i rummet. Inga ringar, kontaktlinser, glas�gon eller liknande. Efter att man tagit av allt som g�r att ta av s� g�r man igenom en luftsluss, i luftslussen s� steriliseras man, genom en dusch. Duschen �r ingen st�rre fara, och man blir bara lite fuktig. Efter att man kommit igenom slussen s� f�r man ta p� sig sterila kl�der.

Skyddsklass 1 �r det st�lle d�r man tar p� sig sina kl�der. I skyddsklass 1 s� forskar man inte om n�gra d�dliga virus �ver huvud taget. Man g�r fritt d�rinne. De virus som det forskas i skyddsklass 1 �r n�stan helt ofarliga, men forskas �nd� om, eftersom dom har n�gon intressant effekt eller s�.

F�r att ta sig till skyddsklass 2 s� g�r man igenom ytterligare en sluss, denna g�ng s� sk�ljs man av ultraviolett ljus, vilket d�dar alla virus. Viruspartiklar faller s�nder i ultraviolett ljus och deras arvsmassa f�rst�rs s� att de inte kan f�r�ka sig. Det �r alltid undertryck i slussen till skyddsklass 2-omr�det. Alla slussar efter skyddsklass 1 (allts� 2 och upp�t) har undertryck, s� att om en l�cka skulle uppst� s� sugs luften in i rummen ist�llet f�r att sprida sig. I skyddsklass 2 s� forskas det om mindre farliga virus och bakterier. De �r farligare �n skyddsklass 1, men mindre farliga �n skyddsklass 3, vilket �r helt logiskt.

F�r att ta sig in till skyddsklass 3 s� g�r man bara igenom en ytterligare en sluss, med ultraviolett ljus, och genom en dusch, som anv�nds av personer so ska ta sig fr�n 3 till 2. Allt �r upplyst av ultraviolett ljus. Exakt allt. I skyddsklass 3 s� forskar man om d�dliga virus som inte som �r mindre smittorisk. Det enda man b�r f�rutom skyddskl�derna �r ett par extra handskar och ett par skyddsglas�gon. I skyddsklass 3 forskas det om AIDS och andra s�dana virus, som bara smittar genom exponering med blod eller slemhinnor. Med andra ord, man forskar om d�dliga virus som inte sprids genom luften eller huden.

F�r att komma till skyddsklass 4 s� m�ste man igenom ytterligare en sluss, som ser ut som alla de andra slussarna. N�r man g�tt igenom den s� kommer man till f�rberedelserummet, och d�r s� tar man p� sig sin smittoskyddsdr�kt. Den �r ungef�r lika tjock som en rymddr�kt, och den �r har en kraftig f�rg, oftast bl� eller orange. P� br�stet och ryggen st�r efternamnet p� den person vars rymddr�kt det �r. Varje person har ansvar f�r sin egen dr�kt. Dr�kten �r oftast av ett m�rke som �r ledande inom biologisk forskning eller liknande. Ett stort m�rke �r Chemturion , och dr�kten som de g�r �r bl�. M�rkbl�.

Skyddsdr�kten best�r av en dr�kt, handskar, st�vlar, och en hj�lm som den som rymddr�kter har. Innan man tar p� sig dr�kten s� ska man dock ta p� sig ett par handskar till, och dessa ska tejpas fast i �rmen till den mindre skyddsdr�kten som man tar p� sig innan man g�r in till skyddsklass 1. Efter att man tagit p� sig dr�kten s� ska man tejpa igen alla m�jliga springor, de mellan st�vlarna och dr�kten, och handskarna och dr�kten. I vissa fall s� tejpar man �ven igen den m�jliga springan mellan hj�lmen och dr�kten, men inte alltid, eftersom den anses vara s�ker �nd�.

Handskarna till dr�kten �r ytterst tjocka, flera centimeter tjocka, och av gummi. Men de �r �nd� smidiga, i alla fall tillr�ckligt smidiga. Man spelar kanske inte piano eller n�t s�nt, men man klarar sig.

Man har nu tv� lager skydd �verallt. Man har tv� par handskar p� sig, en enkel skyddsdr�kt, och s� den stora skyddsdr�kten. Man har strumpor och st�vlar. Men allt �r inte klart �n. N�r man tr�tt in i det heta omr�det, som det kallas d�r virusen �r, s� ska man f�sta en luftslang till sin dr�kt. Denna luftslang f�rser en inte bara med luft, utan den skapar ocks� ett �vertryck i dr�kten. S� om en l�cka skulle uppkomma s� pyser luften ut, ist�llet f�r att l�cka in. Luften som kommer in genom luftslangen f�r v�ldigt mycket ov�sen, eftersom den f�stes p� h�ger eller v�nster axel, beroende p� om man �r h�ger eller v�nsterh�nt. Och det �r mycket luft som ska in. Man m�ste skrika till varandra om man ska kommunicera.

I skyddsklass 4 s� behandlas alla d�dliga virus, som �r luftburna, eller som man inte vet tillr�ckligt mycket om. Ett s�dant virus �r till exempel Ebola. Forskare som jobbar inom denna klass �r oftast mycket lugna av sig. De lever med d�den under �tta timmar om dagen, och de m�ste dessutom handskas med knivar och andra vassa f�rem�l s�som ben och t�nder p� de djur de dissekerar. Innan man dissekerar ett djur som har d�tt av ett hett virus s� tar man p� sig ytterligare ett par handskar.

N�r man dissekerar ett djur inne i skyddsklass 4 s� bryter man upp alla ben som beh�ver brytas upp, t ex skallbenet, detta f�r att en bens�g skulle sprida en massa bendamm och blodpartiklar. Och en smittsam dimma vill man inte ha, inte ens n�r man �r i en rymddr�kt. Detta visar p� vilken respekt man har f�r heta virus.

Exponeringen

Man kan smittas p� ett antal olika s�tt av olika heta virus. Man kan f� det i blodet, genom ett s�r eller liknande, i �gonen (vilket inte ska h�nda p� en anstalt, men ute i v�rlden h�nder det). I munnen, och vissa virus kan till och med ta sig igenom huden, men det beror i s�dana fall p� sprickor eller liknande, vilket faller inom s�r.

Om man uppt�cker att man blivit exponerad s� meddelar man detta till sin partner (man jobbar alltid tv� i skyddsklass 4), och han b�rjar plocka undan medan man sj�lv g�r till duschen som leder ut till f�rberedelserummet. I duschen s� besprutas dr�kten med ett av de kraftigaste medlen mot virus, EnviroChem , v�tskan �r ljusgr�n. Duschen tar 7 minuter, och under denna tid hinner man nog f� en hel del ot�cka tankar. Detta �r naturligtvis en stor psykisk p�frestning f�r den exponerade forskaren. N�r man kommit ut ur duschen s� tar man av sig rymddr�kten och inv�ntar sin partner. Han leder en till ett rum som kallas "Buren". D�rinne f�r man v�nta i 24 timmar, och de som kommer med mat har alla den bl� rymddr�kten p� sig. N�r det har g�tt 24 timmar efter exponeringen s� tas det ett blodprov. Man k�r blodprovet i ett elektronmikroskop, tv� g�nger. Och �r det resultatet negativt s� kommer man ut ur "Buren".

Om det d�remot �r positivt s� f�r man stanna i "Buren" i 30 dagar. Om man inte �verlever, utan d�r, s� f�rs man till det interna b�rhuset, som ibland kallas "Ub�ten". Detta f�r att d�rren �r ungef�r 1 meter tjock och ser ut som en tryckd�rr i en ub�t. Liket stannar inne p� b�rhuset i ytterligare 2 dagar, d� det fryses ner till �150 grader. Sedan s� f�r man det till krematoriet, �ven det internt. Luftsystemet till krematoriet �r �ven det internt, och ingen luft sl�pps ut.

Om man �verlever de trettio dagarna i "Buren" s� f�r man efter det g� hos en psykoterapeut tills han bed�mer att man �r frisk. Eftersom ingen pratar med en n�r man �r inne i buren, f�rutom p� interntelefonen, som inte funkar vidare bra, s� �r man nog ganska "vrickad" n�r man kommer ut.

Jobbet

Sj�lva jobbet som smittskyddsforskare �r mycket p�frestande, men de personer som jobbar med det �r �ndock v�ldigt lugna. Inte de nervvrak man kunde f�rv�nta sig. De lever med d�den vid sin sida, och de vet om det. De respekterar d�den, och vet vad den kan g�ra. De har oftast ganska starka psyken, och mer ofta �n inte s� har dom familj. Och deras f�rh�llande till familjen �r b�ttre �n de flesta andras. Kanske f�r att de har det jobb de har.

De som jobbar med skyddsklass 4 m�ste hela tiden vara f�rberedda att rycka ut, om nu Ebola eller n�gon liknande smitta skulle komma till The Federation. Ett exempel var �ret 1989, d� en stam av Ebola-viruset kom till USA. Folket p� USAMRIID var de f�rsta som fick reda p� det, och det kom aldrig ut till pressen. Viruset kom med apor som var ink�pta av en f�rs�ljare av f�rs�ksdjur. Aporna b�rjade d� n�r de var i karant�n. De milit�rer som var med i operationen var tvungna att g� in i byggnaden, med skyddsdr�kt (det finns en mobil version ocks�, den de har p� anstalten �r f�r beroende av luftsystemet f�r att kunna tas med). De var tvungna att g� in dit, och d�da de 400 apor som fortfarande var vid liv. Och efter det transportera liken till anstalten. Efter att byggnaden hade blivit rensad s� steriliserades den, totalt.

En person dog i samband med incidenten, och han fick en hj�rtattack. Viruset som drabbade aporna var inte d�dligt f�r m�nniskor, eftersom tre personer exponerades, och smittades, av viruset. Ingen av de drabbade p�verkades av viruset.

Byggnaden som aporna var i var ca 400 meter fr�n ett lokalt dagis.

�vrigt

Ebolaviruset har en d�dlighet p� nio av tio, inkubationstiden (den tid viruset smittar hos den nya v�rden) �r 24 timmar, att j�mf�ra med AIDS, vilket har en inkubationstid som verkar livet ut p� v�rden. Men AIDS smittar inte lika l�tt som Ebola. Dessv�rre �r AIDS' d�dlighet tio av tio, det d�dar alla det smittar, f�rr eller senare.

Kommentarer

Kommentera
Namn:G�st
Titel:
Kommentar:



Powered by AkoComment 2.0!

Senast uppdaterad ( 2004-08-17 )
ONN Latest News
Mest l�sta
Popul�ra l�nkar
Donera till NoGo
Varf�r ska jag donera?
Top of Page
Baserad p� teknologi fr�n Mambo Open Source.
Ses (tyv�rr) b�st med Internet Explorer.
All information p� dessa sidor �r fiktiv.
NoGo Copyright © 1998 - 2015.