Han slog igen dörren efter sig, ställde de smutsiga och utslitna skorna invid dörren och befann sig inne i den nedgångna lägenheten. Det var varmt och fuktigt i luften, varför mannen slog igång den stora fläkt som satt fastmonterad i taket. Det dova men välbekanta ljudet av snabbt roterande fläktblad infann sig samtidigt som den tunga luften långsamt började pumpas runt i den lilla lägenheten.

Den stora bildskärmen på väggen, modell VEKSTA-24B12V, en gammal relik med närmare tjugo �r på nacken projicerade en sammanställning över mannens in- och utgifter över den gångna månaden, hans liv. Samtidigt gav ett mindre videobildfönster på skärmens nedre högra hörn en nyhetsrapportering från Channel 36 - megakorporationens  egna nyhetsförmedling, vilket ingick som förmån i hyran. Alla andra erbjudanden hade han avböjt ifrån, eftersom dessa troligen skulle kosta pengar.

Han bläddrade långsamt igenom den långa listan av utgifter för att se så att allting stämde. Inte för att det var troligt att han skulle kunna göra någonting �t det, ifall något företag hade dragit för mycket pengar ifrån hans terminalkonto, utan snarare så han fick en uppfattning om vilket eller vilka företag han skulle försöka undvika i fortsättningen. Han tuggade på ett rektangulärt, nästan perfekt utskuret koststycke. Den nya tidens helfabrikat. Färdiglagad och nyttig, kunde köpas i vilken butik som helst. Den innehöll alla vitaminer, proteiner och näringsämnen som människokroppen skulle förbruka under dagen. Just den här biten var smaksatt enligt temat "Purjolök". Inte för att han någon g�ng hade smakat eller ens hört talas om vad purjolök egentligen var. Men på förpackningen fanns glada bilder på små runda olikfärgade kulor som badade i en krämig och grönaktig s�s, det s�g onekligen gott ut tyckte han.

Staden var hans hem. Han visste ingenting annat och skulle inte vilja veta heller. på filmerna han brukade titta när han var en liten pojke hade han sett stora gröna skogar, brusande vatten och milsvida ödelandskap. Tidigare hade han blivit upprymd av tanken att ge sig ut i världen. Nu fick han �ngest bara av tanken att lämna blocket och stadsdelen. Mannen bläddrade vidare på listan av hans �taganden under månaden. Allting fanns registrerat, varje fotsteg han tagit och varje kilowattimme han förbrukat. Datorn visste mer om honom än han visste om den. Han stannade upp i bläddringen och upptäckte en utgift som han inte kände till. Inte så stor, men den fanns där. Han läste utgiftstagarens namn "DABSO". Han skrattade till för sig själv d� hans eget minne upplyste honom om den kväll d� han och kamraten hade varit ute och besökt stadens nattliv. Efter att ha hamnat i gräl med några Lurkie-pundare inne på en nattklubb och sedan han sett alltför djupt ned i urringningen på en av de kvinnliga stamgästerna hade han blivit utslängd på gränden. De hade i förbigående upplyst honom om att missbruket han gjort sig skyldig till skulle leda till både avstängning från blockets samtliga nöjesställen och restauranger som var anslutna till upplysningssystemet Norfa, liksom en extra debitering av inträdesavgiften. Att han aldrig lärde sig. Det här var tredje gången nu. Till och med försäljaren nere i gathörnet tittade snett på honom nu efter den senaste incidenten. I princip vem som helst kunde få information om hans förehavanden, bara de betalade avgiften för Norfa och angav blocket där han bodde som "värd".

När hela listan var kontrollerad fick mannen av programmet veta att hans rörelsefrihet inför kommande vecka var ytterst begränsad om han skulle klara av denna månads utgiftstak - om han inte ville ta ännu ett lån det vill säga. Ett problem skulle bli att han inte fick göra alltför stora blocköverskridande utflykter, eftersom tullsystemet automatiskt skulle upptäcka att han inte hade krediter nog för att på ett legalt sätt kunna vistas utanför blocket. Det var tur att hans arbete låg alldeles innanför den tredje ringen, vilket innebar att han inte behövde passera tullgränsen varje g�ng han skulle färdas till jobbet. Annars skulle han behöva be arbetsgivaren, eller kanske  ännu värre - fordringsägaren om uppskov och uppförandegaranti. Han fick �ngestkänsla igen, tog en djup klunk av en avslagen, orangefärgad chilidryck och svalde h�rt. Borta.

Även om han var både född och uppvuxen i stadskärnan så avundades han de som inte behövde dras med ständig kreditkontroll, resekontroll, uppgjorda avbetalningsplaner, programstyrda kalendrar och liknande. Han var less på att ständigt behöva betala för att få leva. Det hade varit så mycket enklare om han inte hade varit satt till världen överhuvudtaget. Eller rättare sagt, det hade varit enklare ifall hans far i samband med ett fylleslag inte hade berättat att den enda orsaken till varför han kom till - var på grund av att hans mor och far hade tänkt sälja barnet dyrt på den d� lukrativa organmarknaden. Tyvärr kom den finansiella krisen som ett bombnedslag och de tvingades behålla barnet. När de försupna föräldrarna hastigt dog bort överläts deras respektive livsskuld på honom. Han hade genomlevt hela sitt liv med en �terbetalningsplan av deras skuldsättning över sig. Nu, vid fyrtiotre �rs ålder beräknades hälften av föräldrarnas skulder vara betalda. Samtidigt hade han lyckats dra på sig en hel del i skulder själv. En sak var säker - han skulle aldrig någonsin skaffa egna barn.

Den trötta mannen somnade sakta in till ljudet av fläkten, till det kontinuerliga oljudet av grannarna, som på andra sidan av den tunna gipsväggen grälade varandra till förbannelse. Han somnade in till den blinkande reklamskylten som hängde ned längs betonghusets fasad, blockerade utsikten för lägenhetens enda fönster och spelade på samma melodi - om och om igen - dygnet runt - vecka ut, vecka in.

Kommentarer

Skrivet av G�st den 2006-01-05 08:00:20 V�ldigt intressant och läsvärt. Jag hoppas att du kommer skriva mer inom samma �mne.

Skrivet av Snerrick den 2005-08-02 14:51:09 Intressant och v�lskriven ber�ttelse.

Skrivet av Mori_Motonari den 2005-07-30 18:43:13 Organmarknad?   Tja �r det Cyberpunk så �r det.

Skrivet av Bastardo den 2005-07-12 19:58:00 Den bistra verkligheten som visar sig? Om Detta är vardag i framtiden - kill me

Skrivet av RipperDoc den 2005-07-12 18:22:23 Riktigt bra! Belyser saker man inte ofta t�nker på - Neotechkaraktärer har s�llan tid att s�tta sig ner och titta på månadens utgifter Mer sådant h�r!

Skrivet av G�st den 2005-07-12 17:59:55

Kommentera
Namn:	G�st
Titel:
Kommentar:

Powered by AkoComment 2.0!