Detta är en arkiverad version av nogo.se
   03 June 2015  
Startsida
Notiser
Länkar
Skicka in material
Forum
Gamla NoGo
Nogo Wiki
Orbital News Network
- - - - - - -
Inspiration
Regler
Scenarion
Cybertech
Utrustning
Vapen
Värld
Övrigt
Spelhjälpmedel
Alternativ Neotechvärld
Bidrag från Andreas Eriksson   
2006-06-03
Den beskrivning som följer här nedan är v�r egen moddade variant av Neotechvärlden. Den är baserad på den världsbild som ges i N2, men med vissa modifikationer, framförallt gällande teknologins framväxt och vilket genomslag den f�tt, samt i hur urbaniseringen tagit sig uttryck. Vi har valt en mer nedtonad och verklighetsnära värld.

Världen år 2059 

S�som väntat har nationerna förlorat mer och mer makt till överstatliga unioner. EU, Skandinaviska Förenta Nationerna, Sibiriska Socialistiska Sovjetrepubliken m fl. USA har fallit samman till ett antal löst sammanh�llna regioner, varav fem fortfarande har ett slags förbund och kallas The Union. Ultrahögerstaten Kaliforniska Fristaten var de första att bryta sig loss d� den republikanske kandidaten förlorade presidentvalet �r 2004 (men de vann igen �r 2008).  

Krig rasar fortfarande över planetens yta. I tredje världen har storföretagen orsakat kärnvapenkrig genom att influera de korrumperade regimerna i kampen om kontrollen över de naturresurser som ännu inte förbrukats. F.d. USA, de europeiska staterna, Ryssland, SSS och Japan har alla ett avancerat rymdförsvar som skyddar dem mot kärnvapenanfall, men de har änd� drabbats av terrorister försedda med kärnladdningar, t ex i Florida och Bonn i f.d. Tyskland.  

Storföretagen har fortsatt på 1990-talstrenden; att expandera genom uppköp. Detta fortgick till dess att företagen n�tt en ställning där ingen längre kan köpa upp de andra. I och med detta har en ny sorts krigföring utvecklats, lågintensitetskriget. Man utnyttjar ekonomiska och sociala faktorer s�väl som militära för att sl� sin motståndare, man stöder de krafter som motarbetar fienden och kombinerar det med överraskande �tgärder. Det är mycket sv�rt att försvaga sin motståndare till den grad att man direkt kan sl� ut dem med militära eller ekonomiska medel. Industrispionage och sabotage är vardag. 

Urbaniseringen har fortsatt obehindrat. De stora städerna bildar vidsträckta stadskomplex på många platser runt om i världen. Dock kan städer bara bli just så stora, varför flera av de medelstora städerna som tidigare haft 10.000 - 50.000 inv�nare nu ocks� vuxit till städer där mer än 100.000 människor bor. Befolkningstillväxten har dock bromsats och befolkningen stannat på lite drygt 7.000.000.000 människor. Detta trots den ökade hälsan och sjukv�rden som blivit tillgänglig för många. En bidragande orsak är att många inte anser sig ha r�d att försörja en familj, en annan orsak är att storföretagen har en mycket restriktiv h�llning till anställda som vill skaffa barn. Städerna har trots allt växt, vilket innebär att landsbygden avfolkats. Mycket mark har köpts upp av storföretagen eller av rika privatpersoner som vill skapa sina egna tillflyktsorter. Det är här ute den verkligt lyxiga tillvaron kan hittas. 

Den globala uppvärmningen har inte varit den katastrof man trott, men klimatgränserna har flyttats och det regnar mer idag än vad det gjorde för 50 �r sedan. Uppvärmningen fortsätter dessutom p g a den höga energiförbrukningen och den värme som därigenom alstras. Även den ökade rymdfarten och inbromsningar i atmosfären ger upphov till värme. Föroreningar har utrotat många djurarter och ett av fem träd i en given skog är dött, regnskogen är snart ett minne blott. Kvar finns stora fält av genförstärkta grödor som skall försörja de stora städernas befolkning.  

Rymden 

Rymdprojekten startade upp igen på 2010-talet och inom loppet av 30 �r hade man inte bara konstruerat ett flertal rymdstationer i omloppsbana runt jorden utan ocks� tagit människan till både M�nen och Mars - för att stanna. I omloppsbana runt jorden eller vid någon av de s k �lagrangepunkterna� (där gravitationen från tv� kroppar tar ut varann) finns totalt 8 rymdstationer, den äldsta invigdes redan 2006. M�nen har koloniserats, det finns några gruvstäder där tung industri dominerar under den livsuppehållande kupolen. Det finns ocks� ett paradis för de rika, Luna City, som dock drabbades av en spricka i kupolen �r 2048 d� 500 människor dog. Problemen är dock många; dyra transporter, låg gravitation (0,16 G) och hög str�lning (0,2 Sievert, att jämföras med 0,04 Sievert på jorden). Mars är något gästvänligare, gravitationen är högre (0,36 G), str�lningen är lägre (0,1 Sievert) och det finns en tunn atmosfär som gör att temperaturen kan n� nollstrecket på dagarna. Kolonisationen av Mars p�börjades senare än den av månen och syftet är något annorlunda. på månen utvinner man främst metaller och mineraler till industrin, Mars är avsedd att bebos (det finns planer på terraformering men nödvändig teknologi saknas och ingen har lyckats göra anspr�k på hela planeten). Marstown stod klar 2046, Red Sands 2048 och Eldorado är under konstruktion. Marstown har dock skakats av flera terrord�d, b l a har en kärnreaktor sprängts. Red Sands är en tillflyktsort för de rika och Eldorado har drabbats av ekonomiska problem.  

Den nya teknologin 

De teknologiska framstegen har skett på tre omr�den. Dels de tv� omr�den där man s�g en markant satsning redan på 1990-talet, nämligen �IT� (data) och bioteknik, och dels rymdteknik. Rymdtekniken fick ett stort uppsving i 2000-talets början men det har avtagit sedan 2030-talet. Innan dess han man dock konstruera gravitationsmätare för att lokalisera lagrangepunkter (och för att ev lokalisera s k �wormholes� vilket man inte lyckats med), bygga permanenta rymdstationer, konstruera livsuppehållande kupoler på månen och Mars samt utveckla nya drivmedel för interplanetär trafik. 

Bioteknik 

Omfattande kartläggningar av mänsklig DNA och gener i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet ledde till ett enormt uppsving från kloningstekniken. Att odla organ eller till och med kroppsdelar utifrån ett DNA-prov är idag möjligt. Likas� kan man på konstgjord väg framställa blod för transfusion. Vaccin finns mot alla tänkbara �kommor, cancer och AIDS kan botas i 99% av fallen även om medicinerna tar h�rt på kroppen. Det krävs dock en dyr privat sjukförsäkring för att få tillgång till den här v�rden. Annars st�r man utan de förmåner som tagit människan ett steg närmare det eviga livet.  

Under 2050-talet har man börjat med något som kallas genetisk ingenjörskonst. Det innebär i korthet att man ändrar i de befintliga generna hos en individ för att hos dennes avkommor gradvis radera ut ärftliga sjukdomar, förbättra organens effektivitet, stärka immunförsvaret etc. Detta har dock än så länge varit en begränsad verksamhet, mycket rika och vissa företags anställda f�r denna typ av behandling. Inom 100 �r räknar man dock med att ha höjt medellivslängden hos dessa individers avkomma till över 100 �r, så efterfr�gan kommer säkerligen inte att saknas.  

Datateknik 

Datorteknologin har fortsatt att utvecklas i samma skrämmande takt som under sent 1900-tal. Idag har de flesta datorer en minneskapacitet som vida överskrider vad användaren någonsin kommer att behöva. Hastigheten är extremt hög. Nätet, som vidareutvecklats ur Internet, förbinder nu det mesta av den tekniska utrustningen. Det började med mobiltelefoner och kylskåp på 1990-talet. Nu styrs det mesta av de servrar, routar, noder och datalänkar som är hopkopplade med varann över hela världen, via Nätet.  

Att få ut bra prestanda ur en dator är inte längre ett problem. Vad som istället är viktigt är flexibilitet och en smidig kommunikation mellan människa och dator. Det traditionella tangentbordet lever kvar, även om tryckkänsliga skärmar och röststyrning är standard sedan länge. En nyhet som funnits de senaste 15 �ren är VR (Virtual Reality). Med ett slags heltäckande cyklop eller �tsittande glasögon skapas tredimensionella bilder, ett vacker, behagligt och lättanvänt interface till vad som kommit att kallas �cyberrymden�. Det krävs en avancerad dator för att skapa dessa 3D-interface, kallat �cyberdäck� (till skillnad från vanliga datorer som kallas just s�). Dessa används av programmerare, systemadministratörer etc och inte av varken skrivbordsslavar eller privatpersoner i någon större utsträckning. De sista 8 �ren har ännu en möjlighet öppnat sig för datoranvändare, vilket jag �terkommer till senare. 

Cybertech 

Det började på 2020-talet d� man först s�g vilka skador långvarig vistelse i zero-G gav. Man letade efter ett sätt att förebygga dessa skador genom att förstärka deras kroppar. Svaret blev cybertech; mekaniska kroppsdelar eller elektroniska implantat av armerad plast eller lättmetallegeringar som opereras in i kroppen. För att kunna styra dessa använder man sig av en teknik militären utvecklat, nervsplitsning. Man ansluter ett nervknippe till t ex en artificiell hand varp� man kan använda den i stort sett obehindrat efter viss tillvänjning. Man utvecklade mer och mer avancerade implantat, men det fanns en tydlig begränsning i vad man klarade av att styra, nämligen i stort sett sådant som ersatte redan befintliga kroppsdelar och nervbanor. 

I rymden har många stora mängder cybertech, implantat, artificiella kroppsdelar och förstärkningar av t ex exoskelett. på jorden är cybertech främst avsett för militärt bruk och används i relativt stor utsträckning av dem och av legosoldater (finansierat genom företag).   

Teknologisk revolution 

�r 2051 kom så en upptäckt som säkerligen kommer att få lika stor betydelse som uppfinnandet av den första datorn. Storföretagen Tyrell och Cyberdyne fick samtidigt tag på en hemlig militär prototyp av ett mycket avancerat system; ett nät av neuronförstärkande kretsar kopplat direkt till hjärnan och det centrala nervsystemet. De tv� storföretagen utvecklade det sedan �t tv� olika riktningar, men skapade först en gemensam standard kallad DNC. D-link [data] överför höghastighetsdata mellan olika cybernetiska implantat eller annan teknisk utrustning, N-link [neural] överför digitaliserade sensoriska och motoriska data och C-link [cerebral] överför digitaliserad cerebral data. Det krävs en komplicerad operation för att installerade detta nät längs med de naturliga nervbanorna och upp i hjärnan, den är dyr och det tar lång tid att vänja sig vid DNC-nätet därefter. Dessutom har de tv� företagen patent, men säljer installationer till andra företag och privatpersoner.  

I princip ger DNC-nätet användaren möjlighet att med viljan styra implantat, teknisk utrustning och datorer. Det kräver dock att man på något sätt ansluts till dessa, och här har de tv� företagen valt olika inriktning. 

Cyberdyne 

Cyberdyne har det målet att denna teknologi skall bli var mans. All teknisk utrustning ska kunna styras med tanken, tr�dlöst; elektriska apparater, rymddräkter, fordon etc samtidigt som man ska kunna länka sig till Nätet var man än befinner sig. Där är man dock ännu inte framme. Det krävs en fysisk anslutning idag. Cyberdyne har därför skapat något man kallar �dermatroder�, ett nätverk av känsliga elektroder strax under huden på sidorna av skallen. M�let är att dessa ska kunna skapa den tr�dlösa anslutningen via särskilda interface i all teknisk utrustning, men idag fäster man tv� �pluggar� på huden vid tinningarna för att kunna använda dermatroderna. Därigenom kan man styra teknisk utrustning eller datorer. Informationen matas direkt in i hjärnan och via ett cyberdäck kan man få den totala kontrollen över Nätet, 3D rakt in i skallan och med tanken som kommando.  

Ett annat användningsomr�de är �SimStim�, ett slags film som kombinerar intryck från alla de fem sinnena, lukt, hörsel, syn, känsel och smak, där man själv via en SimStim-spelare kan bli huvudpersonen i sanning. Det ryktas t o m att något nytt är på g�ng, kallat �sensevise�, där man även kan få känslointryck förmedlade. Än så länge är det dock bara rykten. Hur som helst så är dermatroder den vanligaste DNC-anslutningen, även om det fortfarande är mycket ovanligt. 

Tyrell 

Tyrell har utvecklat DNC-tekniken i en annan riktning. Man har valt att satsa på specialiserad teknologi, aldrig avsedd för privat bruk. Man har utvecklat en fysisk förlängning av DNC-nätet. Via ett uttag i tinningen eller i handleden ansluter man en kabel med DNC-standard mellan sig och den tekniska utrustningen som skall kontrolleras. Detta ger snabbare och bättre kontroll, men kräver samtidigt mycket mer av användaren. Systemet är inte avsett att vara amvändarvänligt, utan för maximal effektivitet. DNC-jack används främst för militärt bruk, av piloter och av datatekniker (s k �hackers�). 

Professionella hackers som är anställda av dataföretag ansvarar för att upprätth�lla datasäkerheten, eller för att bryta sig igenom andra företags försvar, använder sig av DNC-jack. I kombination med ett cyberdäck, bra programvara, ett maskinnära interface och stort personligt kunnande gör det dem oerhört snabba och effektiva. Piloter och förare av andra fordon som använder DNC-anslutning kan via sensorer hela tiden vara fullständigt medvetna om var de är. Nackdelen är att användarna ofta drabbas av psykoser eller andra störningar d� de lätt förlorar kontakten med sitt verkliga jag. 

Mannen på gatan  

Vad har utvecklingen betytt för den vanliga människan? 

Ingen klarar sig utan datorer idag, men med dagens användarvänlighet och röststyrning är det inte ett problem. De som är anställda av de stora företagen har tillgång till förstaklassig sjukv�rd eller t o m genetisk ingenjörskonst. De som st�r utanför har inget. Apati och massproducerad underh�llning är mer framträdande idag än på 1990-talet. Under en period ledde storföretagens framväxt till att produktutbudet likriktades i näst intill gammelsovjetisk anda. Till slut höjde dock konsumenterna rösten och storföretagen uppfattade det som att Profiten talade till dem vilket ledde till ökad differentiering. Idag är variationen ganska stor, men eftersom man tekniskt sett erbjuder samma produkter så är det mest en fr�ga om smak och tycke. 

Automatiseringen har gjort det vardagliga livet enklare för många, men har samtidigt lett till att allt färre behövs i arbetslivet. Det finns helt enkelt inte jobb till 7.000.000.000 människor. Sibiriska Socialistiska Sovjetrepubliken har infört medborgarlön, finansierat av staten, men i resten av världen f�r man klara sig på diverse smöjobb, välgörenhet och kriminalitet. Man är dock garanterad bostad och mat, men fyra personer på 20 kvadrat i ett slumomr�de och ett mål mat om dagen mår inte så bra. Inte kan man g� upp till kamp heller, eftersom militären st�r utom demokratisk kontroll och företagen äger nästan alla egendom. Det finns gerillor, vilket kärnvapenattentaten tydligt visat, men världsordningen tycks orubblig (Ty riket är Deras, och makten och härligheten, i evighet. Amen).    

Övrig teknologi 

  • Kärnkraften har utvecklats till att bli �säker�. Det är dock lite si och så med de av GasEuropa tillverkade kraftverken i 3:e världen. I EU, fd USA, SSS, Japan etc används dock kärnkraft skrupelfritt. Omfattande forskning bedrivs för att få lönsam fusionsteknologi, vilket vore ett tekniskt genombrott som bl a skulle lägga rymden för mänsklighetens fötter. GasEuropa motarbetar denna forskning.
  • Bilar drivs med el, förutom i tredje världen. Färddator med GPS, hastighetskontroll (via vägtranspondrar), Nätuppkoppling etc är standard. Den kan kopplas ur vilket är ganska lätt med olagligt. I en kontroll ser man d� inte bilen på datan, vilket initierar ett polisingripande.
  • Överljudsplan för passagerartrafik, kärnkraftsdrivna båtar, maglevt�g etc finns och används parallellt med mer traditionella färdmedel s�som buss och tunnelbana. För transport till omloppsbana eller vidare finns ett flertal rymdhamnar och rymdfärjor lämnar och landar på dessa dagligen. Väntetiden är dock lång och priserna för privatpersoner ofantliga.
  • Säkerheten fungerar genom kort, koder och vakter. DNA-teknologin med den bioteknik och möjlighet till kloning och replikation som växt fram gör fingeravtryck osäkert. DNA kan användas för att sp�ra någon, men i standardkontroller är det för resurskrävande. Retinascanner orsakar skador på näthinnan och används ej. Röster kan lätt imiteras av en dator. Kvar �terst�r allts� de traditionella metoderna med levande vakter och kortkoder.
  • Vad det gäller betalning så används sedlar och kontokort som idag. Dock har de kampanjer som p�börjades på 1990-talet f�tt stort genomslag så sedlar och mynt används endast undantagsvis i t ex EU, Skandinaviska Förenta Nationerna eller Japan. I fd USA har man p g a det osäkra läget för finanser och stater gått tillbaka till sedlar och mynt.     

Kommentarer

Kommentera
Namn:G�st
Titel:
Kommentar:



Powered by AkoComment 2.0!

Senast uppdaterad ( 2006-06-04 )
ONN Latest News
Mest lästa
Populära länkar
Donera till NoGo
Varför ska jag donera?
Top of Page
Baserad på teknologi från Mambo Open Source.
Ses (tyvärr) bäst med Internet Explorer.
All information på dessa sidor är fiktiv.
NoGo Copyright © 1998 - 2015.